Löfstad slotts museum är ett så kallat hemmuseum. Här har besökare sedan invigningen 1942 upplevt mötet mellan världshistoriens gestalter och herrgårdsinvånarnas privata vardag. Denna blandning gör det till en plats med särskild attraktionskraft.
Den här kursen följer under två dagar museets omvandling från hem till besöksmål i början av 1900-talet.
Vi lär oss mer om den kulturhistoriska våg av 1700-talsforskning och intresse för herrgårdar som föregick museets tillkomst och belyser de historiska personerna Axel von Fersens och drottning Marie-Antoinettes betydelse för museet. Kursen uppmärksammar även det dolda ideella kvinnoarbete som varit avgörande för skapandet av detta och andra hemmuseer.
Under kursen varvas rundvandringar på slottet med läsning och diskussion av kortare texter. Vid anmälan får du ett kurspaket med kurslitteratur och lästips. Det går bra att kontakta kursledaren i förväg och ställa frågor och framföra önskemål inför kursdagarna. Mer info om helgens program kommer.
Om kursledaren My Hellsing
My Hellsing är filosofie doktor, historiker vid Stockholms universitet och specialist på 1700-talets hov, familjen von Fersen och på historieskrivningen om 1700-talet. Hon har även forskat i just Löfstad slotts ombildning från hem till museum. Hon har medverkat som expert i teve, radio och poddar, bland annat i SVT:s Historien om Sverige (2023).
Intervju med My Hellsing
Vad kommer deltagarna få göra på kursen?
– Det speciella med kursen är att vi har mycket mera tid än vid en vanlig visning, två halvdagar, och att upplägget är mer interaktivt. Vi kommer att kombinera läsning och diskussion av texter om Löfstad slott med att titta på föremål och miljöer som texterna handlar om. Jag kommer att leda korta genomgångar och så utforskar vi slottet tillsammans. Det blir absolut en visning av muséet backstage – vi håller på att spika upplägget tillsammans för att se i vilken form!
Vem tror du har behållning av att gå kursen?
– Kursen utgår från Löfstad slott som ett exempel på hem-muséers tillkomst och utmaningar under 1900-talets första hälft. På så sätt är kursen givande både för Löfstad-nördar som redan vet allt om muséet men vill upptäcka nya perspektiv och för deltagare som besöker Löfstad för första gången. Jag tänker mig till exempel personer som arbetar som lärare, på muséer eller i turistbranschen, eller som är studenter eller guider.
Berätta om din bakgrund och koppling till Löfstad slott!
– Jag har arbetat sedan 2008 som forskare och universitetslärare i historia med flera teman som har anknytning till Löfstad. Jag har bland annat skrivit om Sophie von Fersen, hennes bror Axel von Fersen och deras koppling till det svenska hovet. Jag har tidigare bland annat hållit föredrag och ordnat en vetenskaplig konferens på Löfstad (tillsammans med Johanna Vernqvist, som också ordnar kurser!).
– Sedan ett par år tillbaka intresserar jag mig särskilt för hur man under det tidiga 1900-talet började bevara inventarier och föremål från 1700-talet, skapa muséer och bedriva vetenskaplig forskning om perioden. Genom utställningar, tidningspress, böcker och filmer formades många av de bilder och associationer vi idag har om 1700-talet. Bidragande till herrgårdars och hemmuséers popularitet var privatbilismen som kunde föra experter, besökare och aristokrater mellan stad och land med kort varsel. Det var en sådan 1700-talsinitierad krets som blev Löfstad slotts första publik.
Hur fick du idén till kursen?
– Kursen organiseras på initiativ av personalen på Löfstads slott och studieförbundet Sensus. Genom deras engagemang och kompetens får jag förverkliga en dröm jag burit på länge, snarast som entusiastisk museibesökare än som forskare eller universitetslärare: att erbjuda allmänheten en fördjupning i ett spännande besöksmål, utöver det ordinarie visningsformatet.
Spännande! Men om man inte tycker att man passar in på något av det här, utan bara är allmänt historieintresserad – får man gå kursen ändå?
– Ja självklart! Det krävs inga särskilda förkunskaper.
Dagen arrangeras i samarbete med Sensus studieförbund.