Krigskarriäristen Axel Lillie
Inspirationen och medlen till slottsbygget kom från kontinenten, där Lillie under krigskungarna Gustav II Adolf och Karl X Gustav deltog i de lyckosamma erövringskrigen. Hans militära karriär var lysande. Lillie utnämndes i rask takt till överstelöjtnant, överste och slutligen fältmarskalk. Både hans krigiska och administrativa framgångar belönades rikligt i titlar, gods och förläningar. Men det var på släktgodset Löfstad som Axel placerade sitt stormaktsbygge.
Slottet byggdes
Byggnadsarbetet pågick mellan 1637 och 1660. Än idag finns detaljer bevarade från tiden. Bland annat finns ett bemålat trätak i slottets södra flygel och en rest av den ursprungliga fasadbemålningen. Stora, färgstarka figurmålningar av soldater, hästar och troféer prydde från början slottet och tillsammans med trappstegsformade gavlar och höga branta sadeltak måste Löfstad slott ha imponerat på sina besökare.
När Axel Lillie dog 1662 tog hans son med samma namn över driften av Löfstad. Liksom sin far gav Axel Lillie den yngre slottet i morgongåva till sin hustru, Maria Elisabeth Stenbock. Paret gjorde stora ombyggnationer för att få ett slott mer i tidens smak. Bland annat ändrades taken, trapphuset byggdes och de stora dekorativa fasadmålningarna målades över! Paret Lillie anlitade arkitekt Mathias Spihler för dessa förändringar.
Den stora branden
1750 brann slottet. Branden började i den norra flygeln, där köket och pigkamrarna låg. Troligen var det pigan Cajsa som tappat lite glöd i vävkammaren en kall januarinatt. Elden spred sig snabbt till huvudbyggnaden via ett nytjärat spåntak och både flygeln och slottet brandhärjades svårt. Förutom ett fåtal föremål från slottets huvudvåning lyckades man rädda den södra flygeln.
Återuppbyggnaden
Slottsbyggmästare Håkan Eliander fick uppdraget att återuppbygga slottet. Det var då Löfstad fick sitt nuvarande utseende. De tre våningarna behölls liksom 1600-talsportalerna, men slottet fick nya fönster och en helt ny takkonstruktion, ett mansardtak helt i tidens anda.
Familjen von Fersen gör avtryck
Vid tiden för branden ägdes slottet av Hedvig Chatarina de la Gardie som 1752 gifte sig med Axel von Fersen den äldre. Paret renoverade slottet även interiört och Löfstad fick en ganska enkel inredning. Det var först under dottern Sophie von Fersen, gift Piper, som slottet blev ordentligt möblerat och för första gången åretruntbostad.
Emilie Piper tar över
Sophie von Fersens barnbarnsbarn Emilie Piper var Löfstad slotts sista ägarinnan. Det var också Emilie som genom sitt testamente gjorde Löfstad till museum. Emilie tillhörde den åttonde generationen efter byggherren Lillie och med sin gåva avslutade hon släktens ägande. Varken Emilie eller hennes syster hade nära arvingar. Emilie var ogift och systern barnlös i sitt äktenskap. 1926 dog Emilie Piper och då stannade tiden på Löfstad. Efter systerns död 1940 trädde testamentet i kraft och Östergötlands museum tog över Löfstad. Byggnader och godsets ägor förvaltas av Riddarhuset genom en stiftelse. Museet Löfstad slott öppnade 1942.