Lucka 8 – Jultraditioner

Emilie Piper föds på Löfstad 1857, och hennes storasyster Sophie var då 1 år gammal. Tyvärr vet vi ganska lite om julfirandet på Löfstad innan Emilie når vuxen ålder, och även då är det en smula fragmentariskt.

Men vi kan, men hjälp av andra källor, försöka föreställa oss hur det kunde ha varit. Under andra halvan av 1800-talet har både julgran, julklapp och jultomte gjort entré.

Fröken Emilie fick aldrig några egna barn. När hon tar över Löfstad anordnar hon dock firande för godsets alla barn i matsalen. På bilden ser fröken Emilie längst bak till vänster, och längst fram till höger sitter hennes betjänt Wilhelm Eriksson på knä. Han har här bland annat till uppgift att underhålla barnen med handdockor! Barnen får äta julmat, dansa och ta emot varsin julklapp.

En stor del av julen är ätandet. Tyvärr har vi inga julmenyer bevarade från Emelies tid, så vi får återigen vända oss till andra historiska källor.

Julbordet består i slutet av 1800-talet av en måltid uppdelad i flera olika delar, med ett inledande smörgåsbord. Vid den här tiden gör julskinkan entré på julbordet, tillsammans med köttbullen!

Att man äter insaltad skinka till jul går egentligen stick i stäv med traditioner i enklare hushåll. Man äter där hellre färska delar av den slaktade julgrisen och sparar på insaltad skinka som förrådsmat. Inom borgerligheten blir det dock populärt med en stor bit kött som kunde placeras mitt på bordet och trancheras inför gästerna!

Även glöggen bör ha funnits med, eftersom dess historia är belagd sedan 1600-talet. Här hittar vi också sötsaker som marsipan, dadlar, fikon och pepparkakor. Ännu äldre är syltor och inlagd sill, som finns på matbordet redan på medeltiden. Julölet och snapsen ersätter den vikingatida festmjöden på 1700-talet.

Det är viktigt att komma ihåg att Löfstad är ett högborgerligt hem, där man har råd med det bästa. I många av hushållen som fanns på Löfstads marker, och i tjänstefolkets domäner, var förhållandena säkerligen väldigt annorlunda.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Om Cookies

Cookies är en liten textfil som läses in i datorns minne eller lagras som filer på datorn för att förbättra användningen och upplevelsen av webbplatsen. Enligt svensk lag informerar vi om vilka cookies som används samt deras syfte på vår webbplats.

Östergötlands Museum använder sig inte av cookies för att analysera internetbeteende på individuell nivå. Däremot används cookies för att förbättra besöksupplevelsen, och för hemsidans säkerhet samt besöksstatistik till webbplatsen.

Om du inte vill att din dator tar emot och lagrar cookies kan du justera säkerhetsinställningarna i din webbläsare (till exempel Firefox).

Läs mer om cookies hos Post & telestyrelsen