Lucka 6 – Advent

Advent, som idag förknippas med förberedelserna inför firandet av Kristi födelse, är äldre än julen själv. Den utgör från början den fasta som föregår firandet av Kristi dop på Trettondagen, och är känd redan sedan 300-talet. Idag uppfattas adventstiden som något positivt och glädjefyllt, men under medeltiden har den karaktär av bot och försakelse. Adventsfirandet är inte särskilt stort i Sverige förrän på 1920-talet, då det sammanfaller med att handelsbodar och butiker inleder julhandeln med julskyltningen – den så kallade skyltsöndagen.
Till adventsfirandet hör idag ritualer som att tända adventsljus, ta in en adventsgran och sätta upp adventsstjärnor. Bruket av adventsgran införs i Sverige av diakonissorna vid Ersta diakonianstalt i Stockholm på 1870-talet. De hemför seden från Tyskland, och i granen tänds ljus som blir alltfler för var helg i advent. Dagens sed med 4 adventsljus – ett för varje adventssöndag – är troligen en förenkling av den ursprungliga adventsgranens hela 28 ljus den fjärde advent, då Erstas diakonissor satte 7 nya ljus för varje söndag. Adventsgranen kommer med tiden också att bli populär i svenska hem, och är en sed som sprids via prästgårdarna runtom i landet.
Adventsstjärnan är en ganska nymodig tradition i vårt land, men har sin början i Sachsen på 1880-talet. Där börjar den som adventsdekoration initierad av en lärare på en internatskola för barn tillhörande herrnhutiska missionärer. Tillsammans tillverkar de fleruddiga stjärnor i papper, i vilka placeras en liten fotogenlampa som pryder skolan i adventstid. I samma stad bor en missionsbokhandlare som inser stjärnans potential, och börjar sälja den i sin butik. Det leder till en hel hemindustri som först anammas i herrnhutiska familjer, men snabbt sprider sig till vidare kretsar. Stjärnan blir känd som en herrnhutare. Bokhandlarens son utvecklar sedan under 1930-talet en enklare, hopfällbar modell – den som vi känner idag – och succén är ett faktum. Till Sverige kommer adventsstjärnan redan kring sekelskiftet med biskopinnan Julia Aurelius (1886-1980) i Linköping, som fått med en herrnhutare till Sverige från sin mamma i Tyskland. Men inte förrän så sent som 1944 har vi den modell vi känner igen som den omåttligt populära orange proletärstjärnan. Den tas fram och produceras av entreprenören Erling Persson, mer känd som grundaren till H&M, och sitter snart i vart och vartannat hem, därav namnet proletärstjärnan. Oavsett om man använde adventsstjärnor på Löfstad, kan vi om vi ser på bilden, ana att advent även här innebär en tid då alla rum väntar på sin förvandling från vardag till fest…