Hyacinten är en lökväxt som har sitt ursprung i Främre Asien, närmare bestämt Turkiet och Syrien. Artnamnet är Hyacinthus Orientalis – den orientaliska hyacinten. Naturforskaren och historikern Olof Rudbeck den äldre (1630–1702) beskriver redan hyacinten på 1600-talet men då som en vacker, odlad vårblomma.
Bakom vår väldoftande julblomma finns också en annan historia. I den grekiska mytologin förekommer en vacker yngling vid namn Hyakinthos, som är älskare till guden Apollon.
Enligt traditionen ska Apollon en dag lära Hyakinthos att kasta diskus, men oturligt nog råkar Hyakinthos träffas av diskusen när han försöker fånga den. Han skadas svårt och dör på platsen. Av hans blod låter då Apollon skapa den första Hyacinten som spirar ur jorden i åminnelse av den vackre ynglingen.
Enligt en annan version av historien är det Västanvinden Zefyros som i svartsjuka låter diskusen döda Hyakinthos, eftersom denne inte är intresserad av honom utan bara av Apollon.
I biblioteket på Löfstad slott återfinns ett antal årgångar av ”Magasin för blomster-älskare och idkare af trädgårdsskötsel” som går tillbaka till sekelskiftet 1800.
De innehåller en mängd fantastiska illustrationer över olika växter med sina latinska namn, beskrivningar av deras naturliga växtplats och eventuella nytta som var ett viktigt spörsmål vid denna tid.
Här finner vi flera av de växter vi räknar som julblommor idag, som amaryllis, hyacint och tazett. Familjen von Fersen och familjen Piper hade med stor sannolikhet hyacinter doftandes i flera rum på paradvåningen under julhelgen.
Hyacint-hack:
Vill du ha en hyacint som är så lik originalen från 1700-talet som möjligt? Då ska du se till att handla dem som har glest mellan sina blommor på stängeln. De flesta av dagens hybrider är nämligen betydligt tätare i sitt växtsätt än ursprungsblommorna. Glest = fint & ursprungligt.
