Köket

Fram till 1750 låg köket i norra flygeln men efter branden det året flyttade man in köket till huvudbyggnaden. Det vanliga var annars att ha köket i en intilliggande byggnad just på grund av brandrisken, men när Hedvig Catharina De la Gardie och Fredrik Axel von Fersen byggde upp slottet igen ville de ha ett modernare kök. Det var ett praktiskt val att ha köket i slottet. På det sättet det gick mycket fortare att få upp maten till bordet i matsalen.

Tekniska framsteg

Vatten drog man in i köket först 1905 under Emilie Pipers tid. Innan dess bars vatten upp från källaren eller pumpades upp för hand med pumpen bredvid spisen. Järnspisen här inne är från 1911 och av märket Bolinder. Den var väldigt modern och slukade mängder av ved, så man kan förstå varför vedlåren till vänster om dörren är så stor. Köksbänkarna är väldigt låga till skillnad från idag och det beror på att man tidigare satt ner och arbetade vid bänkarna.

Maten

Vi vet inte exakt hur det gick till när måltiderna skulle tillagas men det är inte helt otroligt att Fröken Emilie lämnade önskemål om vilka rätter som skulle serveras. Husmamsellen Alma Blomberg gick sedan vidare och diskuterade med kokerskan Anna Matilda som sedan basade över tillagningen. Vid en lunchbjudning 1913 serverades buljong med ostbollar, förlorade ägg med stuvad sparris, tunga med tomater i gelé och tryffelsås, ärtor med ostsmörgåsar, och till efterrätt brylépudding med arrakssås, druvor och persikor. Lunchen beskrivs i ett brev av Fröken Tekla Hellström från Norsholm och hon skriver om lunchen att den var ”en riktig chic sådan”. Mycket av råvarorna kom från Löfstads egen produktion medan annat köptes in. Till exempel odlades exotiska frukter så som vindruvor och persikor i orangeriet.

Här nedan kan du titta på en film som visar hur det kan ha sett ut i köket vid jul för ungefär 100 år sedan.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Om Cookies

Cookies är en liten textfil som läses in i datorns minne eller lagras som filer på datorn för att förbättra användningen och upplevelsen av webbplatsen. Enligt svensk lag informerar vi om vilka cookies som används samt deras syfte på vår webbplats.

Östergötlands Museum använder sig inte av cookies för att analysera internetbeteende på individuell nivå. Däremot används cookies för att förbättra besöksupplevelsen, och för hemsidans säkerhet samt besöksstatistik till webbplatsen.

Om du inte vill att din dator tar emot och lagrar cookies kan du justera säkerhetsinställningarna i din webbläsare (till exempel Firefox).

Läs mer om cookies hos Post & telestyrelsen