Hofisen – tjänstefolkets matsal

Välkommen till tjänstefolkets matsal. Den kallas för hofisen (uttalas med långt i), eftersom grevens arbetsrum låg här innan branden 1750. Franska var det fashionabla språket i de högre samhällsklasserna på 1700-talet och namnet är en försvenskning av franskans l’office som betyder kontoret. Längst in i rummet står en vanlig hushållsspis, där köksorna lagade maten till tjänstefolket. Den är mycket mindre än spisen i köket trots att det var mycket fler tjänstefolk än herrskap som skulle ha mat varje dag.

Många redskap

Till höger om dörren från korridoren står två stora, höga skåp. I det högra hängde man in sina arbetskläder och i det vänstra förvarades olika kökskärl, så som bakplåtar, grytor och pannor. Många av dem finns faktiskt fortfarande kvar i skåpet! Av sakerna som finns där ser man att det lagades en del aladåber och syltor. Det var ett sätt att ta reda på köttet efter slakt, allt blev inte fina stekar och genom att tillaga kött i gelé kunde man ta hand om småbitarna också så inget förfors.

Flottan som konst

Rummet ser ut som det gjorde på Fröken Emilies tid, det är rymligt men med ganska sparsmakad inredning. Tavlorna på väggarna har alla ett mer eller mindre militärt motiv, på högra väggen mellan fönstren hänger en ”Hyllning till fosterlandet” med en vers och bild på kung Gustaf V och drottning Victoria, utgiven av Kvinnoförbundet för Sveriges Sjöförsvar. Under 1800-talets senare hälft växte nationalismen sig starkare och starkare i Sverige som i resten av världen. Kvinnoförbundet för Sveriges sjöförsvar bildades av adliga kvinnor år 1894 och deras syfte var att ”…underhålla kärleken till och offervilligheten för fosterlandet” som det står i förbundets stadgar. På väggen rakt fram hänger en bild av en pansarbåt, utgiven av Svenska Pansarbåtsföreningen. Denna förening bildades 1912 för att samla in pengar till byggandet av en av de pansarbåtar som den tidigare regeringen godkänt men den efterträdande regeringen lade på is. Man lyckades samla in cirka 17 miljoner kronor (motsvarande en knapp miljard i dagens pengavärde) och pansarbåten Sverige kunde byggas. Kvinnoförbundet hade en självklar plats i insamlingen och på ett möte 1912 höll den dåvarande sekreteraren Coralie Elliot ett anförande där hon konstaterade att flottan behövde nya, modernare fartyg. Vi vet inte om Emilie var med i någon av dessa föreningar men hon verkar ha sympatiserat med dem tillräckligt mycket för att låta dessa tavlor sitta uppe här inne. Den tredje tavlan visar ett fälttåg under vintern.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Om Cookies

Cookies är en liten textfil som läses in i datorns minne eller lagras som filer på datorn för att förbättra användningen och upplevelsen av webbplatsen. Enligt svensk lag informerar vi om vilka cookies som används samt deras syfte på vår webbplats.

Östergötlands Museum använder sig inte av cookies för att analysera internetbeteende på individuell nivå. Däremot används cookies för att förbättra besöksupplevelsen, och för hemsidans säkerhet samt besöksstatistik till webbplatsen.

Om du inte vill att din dator tar emot och lagrar cookies kan du justera säkerhetsinställningarna i din webbläsare (till exempel Firefox).

Läs mer om cookies hos Post & telestyrelsen