Lucka 16 – Julgranskulor

När vi börjar ta in och pynta en julgran under 1700- och 1800-talen, är pynten ofta ätbara och består av sådant som äpplen, russin, kakor och nötter. Äpplena har en dubbel uppgift, de används även som motvikt i änden på ljushållarna till julgransljusen.

Just äpplen, nötter och andra frukter blir grunden för de första munblåsta julgransprydnaderna i glas. Alla dessa glaskulor vi ser idag, har sin början i Lauscha i Thüringen i mellersta Tyskland, där man sedan 1600-talet specialiserat sig på glasblåseri.

Här startar man redan på 1820-talet små hemindustrier som sysselsätter hela familjer med att blåsa julgranskulor från juni till mitten av november. Är man skicklig kan man blåsa upp till 1 000 kulor per dag.

Männen och sönerna blåser upp kulorna från glasmassa hållen över en bunsenlåga som får lufttillförsel av en blåsbälg. Den senare sköter man med fötterna. När kulan är blåst, är det döttrarna som fixar spegelhinnan och färgningen, sätter dit hank och paketerar dem. Till sist är det hustrurna som levererar glaskulorna till förläggarna, ofta i stora lass åt gången.

Eftersom man tjänar ganska dåligt på arbetet och är arbetslös halva året, jobbar man så länge på dygnet som man orkar. Så den främling som färdas i trakterna av Lauscha vid denna tid på året kan se små ljuslågor i vart och vartannat fönster dygnet runt.

Än idag kan man köpa julgranskulor i riktigt glas från Tyskland, Tjeckien, Polen, Ryssland och Kina, som kommit till som storproducent under senare år. På den enda suddiga bild vi har av Löfstads julgran, från tidigt 1900-tal, kan man ana både glaskulor och glaskuls-girlanger, men tyvärr har inga bevarats.

Visst är det väl ändå något särskilt med dessa sköra glober i glas, som snurrar så stillsamt i julgranen – symboliska äpplen, som alltid är mogna.
Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Om Cookies

Cookies är en liten textfil som läses in i datorns minne eller lagras som filer på datorn för att förbättra användningen och upplevelsen av webbplatsen. Enligt svensk lag informerar vi om vilka cookies som används samt deras syfte på vår webbplats.

Östergötlands Museum använder sig inte av cookies för att analysera internetbeteende på individuell nivå. Däremot används cookies för att förbättra besöksupplevelsen, och för hemsidans säkerhet samt besöksstatistik till webbplatsen.

Om du inte vill att din dator tar emot och lagrar cookies kan du justera säkerhetsinställningarna i din webbläsare (till exempel Firefox).

Läs mer om cookies hos Post & telestyrelsen